Under särskilda förhållanden har människor tendenser att lättare mötas. Det behöver inte bara vara katastrofala eller extrema händelser, saker som ett tjockt islager över hela stan kan få okända människor att hjälpa varandra, tipsa om alternativa vägar eller le i samförstånd när man halkar till. Är inte det ett exempel på hur vi människor innerst inne är byggda av samma material? Att det som finns inom oss är beständigt, gott och oberoende av yttre faktorer. Jag tror på det, världen går runt tack vare det.
Japp. Det är bara att erkänna. Jag är en hippie.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar