Det enda som gör mig lite lugn just nu är att jobba. Måste fly stan lite det här går inte.

demain est la premier jour du reste de ta vie

Hittade en låt jag sparat på valborg. Minns inte varför jag gjorde det, men måste ha varit oerhört romantisk och trånande. Det är en sån låt.

Ligger i badet, trivs först sen sprider sig någon form av panik och jag rusar upp en stund. Sen ligger jag kvar tills vattnet är ljummet, tänker på framtiden, på alternativen,

Imorgon gör jag sista timmarna på mitt nuvarande jobb. Vi ska packa ner resterna av butiken, stänga igen. Jag börjar livet som arbetslös/frilansare/fri. Längtar.

Man kan nog inte påverka öden. Men man kan ge saker en liten skjuts på vägen tänker jag och skickar iväg ett mail.

Ett mail om dagen är tanken. Idag skickade jag tre. Undrar vad det tagit åt mig? Plötsligt började livet.

Jag går ut i sjukdomsoutfit- accentuerade detaljer, mycket autentiskt. Pengarna tar slut, jag får börja laga linsgrytor. Har inte saknat dom, men det är ok.

Nu är jag klar med skolan

Ibland kan jag komma på mig själv med att undra vad jag egentligen gjort de senaste fem åren.