open your heart and let it go

Under särskilda förhållanden har människor tendenser att lättare mötas. Det behöver inte bara vara katastrofala eller extrema händelser, saker som ett tjockt islager över hela stan kan få okända människor att hjälpa varandra, tipsa om alternativa vägar eller le i samförstånd när man halkar till. Är inte det ett exempel på hur vi människor innerst inne är byggda av samma material? Att det som finns inom oss är beständigt, gott och oberoende av yttre faktorer. Jag tror på det, världen går runt tack vare det.

Japp. Det är bara att erkänna. Jag är en hippie.

tuesdays

Det där med sorg är lurigt, ibland slår den ner som en bomb, ibland kommer den liksom bara smygande. Jag vet inte vad som är värst. Men i alltet kan man ibland skratta och drömma om framtiden och dricka vin för jag vet inte hur många gånger det blivit nu. Fascineras och blir glad över allt det fina. Hjärta hjärta.

På en tisdag kan man göra mycket, en vän till mig brukade prata mycket om tisdagar, jag tar över ämnet idag, som en gästskribent. Den här tisdagen har varit lång men fin på många sätt. Människor har gästspelat lite på en fika och på lite kvälls-häng. Och jag har gått på yoga och tyckte det var så fruktansvärt tråkigt, jag som brukade älska det. Nu längtar jag bara efter dunkdunkdunk och boxhandskarna på.

Kollar igenom lite flickr och bloggar och uttråkas lite. Det är bra för sömnen.

Imorgon är det onsdag, nya tag!

Läste och skrev igår till min egen stora förvåning, sov så länge jag kunde, snoozade 800 gånger som det kändes. Det är så grått ute att jag undrar om solen verkligen gått upp idag.

idag kan jag bara säga en sak: va?!

och nu ska jag laga lax.

Hemma

När man inte tror så mycket finns det saker som kan få en att hitta tillbaka igen. Lite sportaktiviteter. Ett par möten. En ung tjej med massa liv i sig. En festkväll. En oväntad kopp thé (fastän den inte var till mig). En bengans-kaffe. Ett ikea-besök. Och kanske insikten om att allt är inte så farligt som man gärna inbillar sig att det är.

när man inte trodde att veckan kunde bli bättre.

http://www.tinyvices.com/gallery/129971-agnes-thor?page=portfolios

Om längdskidåkning

Plötsligt har ett barn bajsat i en bassäng vilket gör att M inte kan gå till jobbet. Istället åker vi till skogen i sportiga kläder med pjäxorna på. Vi åker 6 kilometer i en skog där jag spenderat så mycket tid att jag kan alla stigar nästan utan till (och framförallt genvägarna). Mina händer fryser inte. Vi övar oss på att åka snabbt och snyggt. Jag smäller av några blixtar. M berättar en anekdot. Imorgon ska vi åka igen.

Som rehab

Långpromenad. Snyftig kärleksfilm i soffan. Genomgång av gamla dagböcker. Mat. Kaffe. Mat. DN. Snö snö snö. Samtal. Rehab - 2010. I love it.

Längtar bort så länge att jag snart jag längtar hem igen utan att ens hunnit åka.

Är kraglös idag, då är det svårt att ta sig i den och göra något av dagen.

Något inom en

En gång är man 17 och har precis flyttat in i sin första egna lägenhet. Man har förbjudna fester, försöker klara skolan och resten av livet. Man har människor över, man längtar bort när man tittar ut över den grå bakgården. Livet flyter vidare, senare sitter man och tittar ut över en annan bakgård. Man är så långt borta som man kan komma, så långt att det känns som världens ände, där vid havet, ändå är det samma längtan bort. Man åker längre bort och känner sig plötsligt hemma. Sen rycker man upp sig själv med rötterna och rör på sig igen. En annan gång är man liten, på resa i ett annat land. Man har ögon som verkar ha sett mer än man hinner på tre år. Man utvecklar en förkärlek för ostmackor. Man lär sig att klara sig.

Så mycket som ligger där och skräpar i bakvattnet. I vår ska jag göra mig av med det mesta av det och gå ut skolan som en fri tjej.

j & a

Vissa människor i ens liv bara stjäl all kraft ur en, men så finns det vissa som är så sjukt fantastiska att dom inte gör det och ikväll har jag fått så mycket att jag kommer somna med ett stort leende på läpparna. Love love forever.

Får fina bilder av lillebror via skype

En helt ovanlig fredag

Mitt under lektionen hittar jag en text jag skrev för någon vecka sen, den veckan då jag konstant ägnade mig åt dagdrömmar. Gick tillbaka lite in i det, men samtidigt var föreläsningen så intressant att jag inte riktigt kunde drömma mig bort. OBS. Detta har aldrig hänt förut, att jag inte haft mage att inte lyssna. Har alltså gått en fantastisk kurs som gett upphov till mer idéer och grejer än jag någonsin hade trott. Gick därifrån upprymd och lycklig. Sen köpte jag mig lite vin och på vagnen hem träffade jag en kvinna som hade en exakt likadan jacka som mig. Vi blev väldigt glada båda två och pratade om jackorna under den tre hållplatser långa resan. Fick kvinnans kompis att ta en bild på oss. Kompisen hade också köpt sin jacka på stadsmissionen men aldrig träffat någon med en likadan.


Tänker mycket på Finland. Såhär ser det ut där.

Dagens tvätt

I den värld jag ibland låtsas att jag lever i finns inga tvättider, smutsiga golv eller diskhögar som växer. Och om man någon gång tvättar gör man det antingen på en laundromat eller hänger upp den på hemmasnickrade tvättlinor i en grönskande trädgård där det blåser lite (varmt) och solen skiner.

Back to reality fröken, säger en del av mig. Den andra delen ler bara lite överseende åt den förmanande rösten och tar en chokladkonfekt till. Diskar disken men tänker på annat.

Vissa stunder vet var jag inte var jag ska ta vägen för det känns som om allting runt om mig rasar och trasas sönder. Framtiden blir till något farligt, elakt, hårt. En stund senare blir allt bättre igen, när jag kommit tillbaka till nuet och här:et där ingenting är farligt eller jobbigt och oftast ett par timmar senare så sitter jag med handen på hjärtat och mår bra igen.

Me-time

Med Hemligheten i färskt minne (den var sådär fint svt-dokumentär-typisk) så tänker jag på mina egna hemligheter. De är inte så många, jag gillar att dela med mig av dem, särskilt de fina. Men vissa hemligheter är så fina att jag packar in dem i pansar och ger mig själv nyckeln. Och jag får öppna pansarskåpet så ofta jag vill. (Och det gör jag!)

Ikväll tänker jag på att snart är det dags att jag lär mig att jag inte bara är fotograf på låtsas. Utan att jag måste börja tro på det. Sen tänker jag att jag faktiskt börjar tro på det nu.


Ibland när jag är hemma lyssnar jag bara på cat power.

Sunday sunday

En söndag i soffan som skulle kunna ha varit deppig om det inte var för att jag ligger i Mannes soffa och inte min. Tog med mig datorn och gick hem till henne och sen dess har jag blivit kvar. Fått mat och chips och kaffe och sällskap. Ljuva liv.

livet like

Idag lyssnar jag på jay-z och förfryser tårna på jobbet och känner mig som en sån där tjej som skriver på sin status om hur mycket hon älskar sina kids, fast i mitt fall är det världens bästa vänner. LIKE LIKE.

What I want

I want to eat popsicles on trains. Play cards in the morning light. Let someone take me around on their bike. I want to put my feet in the sand on a beach somewhere far away. I want to sell all my things except my clothes and my camera. Drink coctails with many colours and catchy names. Listen to music all night long. I want to swim in some ocean. Drive really fast. Spend a week on a farm. I want to dance real slow to the music from a jukebox. Get entangled in sheets and wake up laughing. Freeze my feet off while going out in the middle of a bright winter night just to see the stars. I want to send postcards and get them too. Learn how to ride a skateboard. Read books on a very long flight. And if I meet the man of my dreams I would want to spend the rest of my life photographing him.

Random Hobbies

Igår köpte jag ett pussel som jag tänkte att jag skulle roa mig med under den sista tiden av ledighet innan skolan börjar (examenstermin!). Blev snabbt uttråkad. Men efter en promenad idag tillsammans med min fellow majbo Karin så löstes problemet: pussel som umgängesform. Vi satt där som två kulturtanter och drack choklad och försökte passa ihop olika blå nyanser och båtar (motivet är en hamn från någon liten by någonstans i utlandet) Slutade raskt när karin gick och har nu ägnat mig åt tv-serier. Behöver sömn. Hela tiden. Inte okej det här med mörker!

Först fikade jag i tre timmar

Skulle gå hem, blev med hatt.

Senare på måndagen

Idag fick jag en sån där invite till Voddler, nya videospotify eller vad det nu är. Var tvungen att testa och slog på en romantisk komedi. Är en sucker för såna filmer. Stängde av efter tio minuter och ville kräkas, SÅ dålig var den. Går nog tillbaka till good ol pirates.

En sjukt fin måndag, försökte mig på att vara ledig. Frågade ledighetsexperter på bengans om råd och fick diverse förslag jag testade, ex. hänga på café (check) surfa väldigt mycket (check), kolla youtube-videos (check) fast jag kollade apple-trailers istället som är så avslöjande att det är att se kortversion av filmen i fråga, har nu sett ungefär 15 filmer jag då inte behöver se på bio. (Eller vem lurar jag? Går ju aldrig på bio)

Mot sömnen.

årets första måndag

Tur att jag var ledig, annars hade jag skolkat idag. Som fan.

På fritidsgården

På fritidsgården i Majorna håller Manne ställningarna och bakar semlor så det ryker. Man får röka i rökrutan och inte dricka alkohol men det fuskas. Det är obligatorisk närvaro på allt. Om man inte är medverkande för man kompletteringsuppgifter på en A4. Kajsa lär ut hur man säger nej. Nästa gång ska vi ha tjejträff, killarna får ses och prata om moppar och ha lan.

.

Idag slöt jag upp med en kära gamla karin och pratade om livet och såg på utsikten över göteborg från masthuggskyrkan, något jag helt missat trots att jag varit där i krokarna flera gånger. Senast i somras då jag faktiskt bodde där några nätter. Vi är brevvänner igen, jag längtar efter att skriva brev. Lite som i ett kostymdrama, där man har vänner (och kärleksaffärer) som man kommunicerar med via brev. Helt klart underskattat. Här även varit på bodypump idag (som en helt vanlig tjej!) Har pratat mycket om det här passet, tror att det beror på att jag blev traumatiserad på ett hemskt step-up-pass jag gick på för något år sen. Visade sig att jag var rätt grym på det och fick tillochmed komplimang av tjejen som ledde det. heja mig. Så mycket love och fina vänner. Inatt kommer jag sova gott, vilken dag!

Som om det var första dagen på mitt nya liv

Livet i en uppdaterad version, på några få månader har det gått från att vara lite småtråkigt och skavande till att vara fint och allt mindre skavande. Enkelt att jobba foto, bra människor runt mig, bra häng osv osv osv. Den där investeringen i stan som jag sysslar med har gett resultat. Även fast en jeans-runda på stan känns precis som förra året jag försökte (hemskt!) så är det ändå lite enklare och istället för att gå hem och vara sur gick jag och köpte träningsskorna jag fått i julklapp och nu ska jag samla på endorfiner på diverse danspass som en helt vanlig tjej.

Ni vet den där känslan man kan få när man sitter och väntar på något/någon och varje gång man kollar mailen eller telefonen så kanske hjärtat klappar ett extra slag när det är missat samtal och sen den där besvikelsen när det inte är det man hoppades på. Där är jag nu. Självvalt, såklart, förjäkligt men ändå värt. Mitt nya motto är "Ett nej är väl inte hela världen" och det ska jag nu träna på.