Tiden sniglar sig fram sista timmen, som om varje minut är dubbel så lång och solen hånar mig lite med sitt jävla sätt att lysa just den dagen då jag jobbar heltid.
Livet sniglar sig fram det med, erbjuder ingen riktig spänning trots insag av cocktailparty med sitt extravaganta innehåll och intressanta konversationer. Men snart börjar det, livet, snart är det sommar och sen en efterlängtad höst, då jag ska göra vad jag vill.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar