Det här är Regina Spektor. Min brorsa gillade henne först. Eller rättare sagt, han var kär i henne. Efter att ha sett 500 days of summer i Toronto där hon sjunger Hero föll jag pladask och nu är jag störtkär. Framförallt i hennes sätt att göra en finstämd pianolåt, t.ex. summer in the city, och med den mjukaste rösten sjunga om att gnida sig mot främlingar och vilja komma och gråta samtidigt. Och så har vi Hero som jag lyssnade på konstant där i början, den blev soundtracket till mitt liv och jag skrattade och grät samtidigt varenda gång jag hörde den. Och Chemo Limo och hela skivan "Far" och låten Wallet där hon hittar en plånbok och går igenom den. Och Fidelity!! Jag förstår inte hur man kan vara så begåvad och fantastisk på att skriva låtar. All min beundran och cred till Regina idag.Med henne i bakgrunden fixar jag våfflor och fuskstädar. Gårdagens fylla gör sig påmind, den kan gott göra det, för det var det värt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar